Inser att det gått mer än ett halvår sen jag skrev nåt senast. Jag har inte tappat intresset men ibland räcker inte tiden till. Det är kul att se att sidan fortfarande genererar en del trafik men kommer inget nytt falnar förstås intresset! Från min personliga horisont kan jag berätta att jag gett ett uppdrag till två pigga studenter på Karlstads universitet att utredad förutsättningarna för säsongslagring av solvärme för bostäder med ca 30-50 lägenheter. Jenny och Anna läser sista terminen till Energi- och Miljöingenjörer och detta blir deras examensarbete. Det känns tryggt att ha Jens Beiron som handledare och innovatören Willy Ociansson som medbeställare. Vi började med en gemensam studieresa till EKSTA, bostadsbolaget i Kungsbacka som satsat på solvärem och solceller ända sen 70-talet. De har många småorter i kommunen och inget fjärrvärmenät annat än inne i Kungsbacka. Därför passar det bra med små pelletseldade panncentraler och solfångare på radhusområden de har i beståndet. På 80-talet testade de ett säsongslager med en tank på ca 700 m3 till 700m2 solfångare. Det gick tyvärr lite åt skogen men kanske mer av otur än i grunden fel. Tanken rostade i ytzonen och man försökte begränsa förångningen med ett lock av flytande parafin. Detta blev ett stort misstag då oljan vid något tillfälle överhettades och drogs med ner i värmeväxlaren och korkade igen denna. När sen AlfaLaval skulle göra rent med kemilkalier frätte rörsystemet sönder och man stängde kranarna till tanken. Så nu eldar man olja på sommaren när solen går i moln eftersom det inte går att köra pelletspannan på sparlåga. Synd på en bra idé! Nu hoppas vi att tjejerna tar fram en bra simuleringsmodell för tank- och marklagerdimensionering. I mitt jobb som arkitekt hoppas jag kunna vaska fram ett lämpligt projekt som pilot. Mitt case är ett trygghetsboende för äldre där förhoppningen är att ett glasatrium eller vinterträdgård med inomhusbassäng skulle kunna värmas gratis med lågvärdig solvärme om man nyttjar ett flerskiktat solvärmelager.
Men som vanligt är fjärrvärme en fiende om man vill räkna på ekonomin. Tänk om jag fick leverera solvärme via nätet till grannarna på sommaren och få betalt för detta och på vintern stödvärma mitt värmelager med en liten men jämn tillförsel. Då skulle jag kunna göra lagret betydligt mindre och ha det för effektutjämning mellan kalla och milda vinterveckor och kanske till och även hjälpa fjärrvärmenätet med effekttoppar kalla vintermornar så de slipper elda extra olja. Lite som batteriet i en hybridbil för att kapa topparna i effektbehovet. Men hur får vi fjärrvärmeleverantörerna intresserade av detta? Som jag sagt tidigare: Dela upp fjärrvärmebolagen på nät och producent precis som elnätet. Då kan enskilda småproducenter satsa på egen produktion av både solvärme och biokraft typ gengasdriven dieslegenerator osv.
Energiaktion - bloggen om klimatsmart energi och byggande 
Det känns ibland lite för mycket 80-tal bland gatornas tonåringar, men tusan om inte solvärmelager är ett 80-talsfenomen som borde få följa med vågen.
Om det går att bygga villor på grusbäddar (som i Bollebygd) så borde väl inte 40-50 lgh ha några som helst problem att lagra över säsonger? Tänker att det kanske bör hänga ihop med en värmepump för att få ner deltaT, i alla fall under jan-mars. Men det kan det få vara värt.
Strålande blogg. Den bredare synen på frågorna som du har är grymt skön. Jag har väntat på fler trådar under sommaren.
Kul med nytt inlägg och alltid lika intressant att läsa dina tankar kring detta viktiga område. Jag tror starkt den småskalighet du förordar, såväl inom detta område som inom flera andra. Storskalig småskalighet tror jag är framtidens melodi. Skriv oftare.