Ibland halkar man långt in i andra bloggares länksystem. Denna gång tänkte jag se lite på vilka tokargument som klimatförnekarna använder men måste konstatera att jag blev lite mer fundersam än jag trodde. Jag har tittat runt på Stockholmsinitiativets blogg. De utger sig för att vara en kritisk röst i miljödebatten och består av en del vad jag förstår hyggligt respekterade tekniker och forskare. Tonen i artiklarna är saklig och inte raljant så jag tycker de är värda en chans till debatt.
Lars Bern, grundaren av Det Naturliga Steget och industriman, driver bloggen Anthropocen där han hugger lite vildare i kring sig och vädrar en del personliga vendettor med antagonister inom politik, industri och forskning.
Detta är de ståndpunkter jag tror mig ha förstått:
Koldioxidhalterna stiger men nya klimatdata visar att den globala temperaturen inte har stigit de senaste 17 åren trots att CO2 ökat från 360 till 390 ppm.
Det pågår systematiskt falsifiering av mätdata för att vidmakthålla det alarmistiska budskapet om snabbt stigande temperaturer och smältande polarisar. Man publicerar fortlöpande exempel på diagram som ändrats.
Media och politiker lyssnar mer till självutnämnda domedagsprofeter än forskare som pekar på motsägelsefulla tendenser i klimatmätningarna. På skeptikernas forum sprids youtube-klipp och artiklar med uppenbart tokiga fakta eller misstolkningar av de forskningsrapporter man påstår sig referera. Inte minst SVTs Vetenskapens Värld och Klotet får många kängor.
Samtidigt bedriver klimatskeptikerna en ofta raljant kampanj mot det mesta av satsningar på förnyelsebar energi. Vindkraft som havererar, förfular landskapet, levererar energi när ingen vill köpa. Solceller som gigantiskt subventionsprojekt som utarmar samhällsekonomin. Vågenergi som symbolprojekt för de stora energiföretagen.
Jag är beredd att ge deras argument en chans men förstår inte vad de anser borde göras istället. Om CO2 inte är ett problem faller visserligen spärren för att elda upp de återstående fossila kolreserverna vilket skulle ge oss kanske 100 års respit men till slut är ju dessa resurser uttömda. Om vi då inte etablerat förnyelsebara energisystem så har mänskligheten definitivt målat in sig i ett hörn. Kanske hoppas klimatskeptikerna på ett genombrott för fussion eller fjärde generationens kärnkraft som kan drivas med gammalt kärnavfall och utskrotade atomvapen i många hundra år?
För mig känns det svårsmält att man genom att avskaffa ekonomiska styrmedel skulle riskera att hela den gröna energisektorn gör bankrutt. De flesta teknikskiften behöver uppbackning från samhället innan marknadskrafterna tar över. För låga energipriser leder till överkonsumtion och att alternativen inte kan stå på egna ben.
Ett visst mått av planekonomiska avvägningar tror jag är nödvändigt när det gäller energiförsörjning. Hellre att industrin får köpa energi billigare än att jag som konsument skall sluta bry mig om energisparåtgärder och montera ytterligare dekorbelysning på min villafasad bara för att energin blir billigare.
Det är illavarslande om klimatlarmen vilar på dålig vetenskap men det vore ännu värre om ambitionerna att ställa om världens energisystem helt skulle avstanna!