Biorecro erbjuder CO2-lagring för ca 400 kr/ton

Idag fick jag svar från Henrik Karlsson, VD på Biorecro som säljer koldioxidavskiljning och propagerar för BECCS. De lagrar för närvarande in i en sandstensformation i USA. De har kapacitet att ta emot flera hundratusen ton CO2 varje år till ett pris på ca 400 kr/ton. Alltså i paritet med vad utsläppsrätter kostade när de var rimligt prissatta.

Glädjande att denna teknik är möjlig till så slagkraftigt pris men lite tråkigt för mina kalkyler med biokol. Det skulle alltså inte gå att värdera biokolet till mer än knappt 1,50/kg kol för att matcha Biorecro. Biokolet måste med andra ord säljas in mer på sina jordförbättrande egenskaper än klimatkompensation om det skall få nåt genomslag. Kanske är det i utvecklingsländer som nyttan blir tydligast?

Publicerat i Biokol, Forskning o utveckling, Koldioxidlagring | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Lästips och videoklipp om Biokol!

Ju mer man läser desto mer spännande information om biokol hittar jag. Nu är jag sugen på att beställa boken The Biochar Solution av Albert Bates. I tre videoklipp ger han en bra introduktion och propagerar för att detta måste bli en smaskalig gräsrotsrörelse på individ- och bynivå över hela världen.
Klipp 1 om permakultur Klipp 2 om post-olje-samhället.

Det finns uppenbara risker med en industrialisering som kan leda till ytterligare rovdrift på biomassa. På bynivå däremot kan man skapa en slags stabil trädgårdsmiljö med mycket träd och ständig grönska istället för dagens utarmande jordbruksmetoder som lakar ut näringen och försaltar jordbruksmarken. Låter som paradiset tycker jag! Albert hävdar att amerikas indianer tillämpade jordförbättrande jordbruk i många generationer med kolinblandning utan att utarma jorden. Den euroasiska jordbruksprincipen med plöjning lakar ur marken vilket gör att de äldsta jordbruksområden i Mellanöstern och Kina idag är öken. Med permakultur och kolinblandning binds näringen kvar på platsen och marken eroderar inte på samma sätt. Det är dock möjligt att återskapa denna bördiga jord om vi satsar på biokol.

Biochar.org är ett webforum med oklar huvudman. Där finns dock mycket intressanta länkar och videoklipp.

Biochar.info är ett annat forum med mycket länkar vidare.

Biochar Solutions Inc är ett amerikansk företag som säljer processkunskap och utrustning för tillverkning och hantering av biokol.

Biochar Farms har också fokus på kommersialisering. Mycket bra videoklippsamling!

Jag lär uppdatera den här artikeln med fler länkar framöver. Nu får det räcka för idag.

Publicerat i Alternativ livsstil, Biobränsle, Biokol, Energipolitik, Forskning o utveckling, Gengas, Koldioxidlagring | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Lite räkneexempel kring biokol

Att tillverka biobaserat kol och föra bort det från kretsloppet lanseras som alternativ till CCS-teknik där koldioxid samlas in och lagras i berggrunden. Jag har gjort en liten räkneövning som visar att biokol aldrig kan bli den enda lösningen för att minska CO2-halten i atmosfären men den kan likväl vara intressant på rent företagsekonomisk grund.

Den globala tillväxten av biomassa fixerar ca 100 Gigaton kol varje år eller 360 Gigaton CO2. Energivärdet i denna biomassa utgör ca 0,1% av den solinstrålning jorden fått på samma tid så man kan inte påstå att fotosyntesen har en hög verkningsgrad!

Totala utsläppen av av fossilt CO2 var 33,4 Gigaton 2010. Låt oss anta att de 2 miljarder människor som använder ved för sin matlagning mm förbrukar 10 kg ved om dagen. De förses med nya spisar som förgasar veden och tillverkar 2,5 kg kol/dag o person. Detta motsvarar 9 kg CO2 x 365 x 2 miljarder=6,57 Gigaton CO2/år. En imponerande mängd men fortfarande bara knappt 20% av det fossila tillskottet så CO2 halten skulle fortsätta stiga utan CCS-teknik.

Däremot kan det kommersiella värdet av detta kol vara väl så intressant för att skapa omfördelning av resurser från rika till fattiga länder. Om vi hoppas att en global utsläppshandel så småningom blir verklighet och prissätter CO2 till 700 kr/ton så ger det biokol ett värde på 2500kr/ton. De två miljarerna vedeldare skulle få en grundinkomst på 6,25/dag, ungefär 1 dollar/dag vilket kan göra stor skillnad för de allra fattigaste. De får också ett jordförbättringsmedel som kan öka deras skördar med kanske 50% vilket ger betydligt mer pengar. Incitamenten att göra kol driver fram ett hållbart skogsbruk som maximerar vedavkastningen och påbörjar en återbeskogning av kalmark. Detta skapar ett fuktigare lokalklimat och en positiv spiral. Större mängd biomassa som binder CO2.

I industrialiserade länder med stor användning av biomassa som t ex Sverige, Finland och Canada kan massabruken öka sin användning av bränsleved för att utvinna kol och sälja som klimatkompensering. Om vi antar att ett bruk idag förbrukar 100.000 ton ved för sin energiförsörjning skulle de behöva dubbla vedmängden om de skall få samma energimängd från en pyrolys där kolet utvinns. 200.000 ton ved alltså som genererar 50.000 ton kol. Marknadsvärde 50×2,5=125 miljoner kronor vid kolpris 2500kr/ton.
Merkostnad för den dubbla vedmängden 100.000 ton eller ca 300.000 m3 á 200kr/m3=60 miljoner. Det finns alltså en 50% marginal

Eftersom kolet är värdeskapande i sin senare användning finns goda skäl att tro att kringkostnader kan tas av andra aktörer i värdekedjan. Man kan också anta att betalningsviljan för att konkret föra bort kol ur kretsloppet kan vara högre än 700 kr/ton CO2 (2500kr/ton kol) i en inledande fas. Om inte annat bör den matcha CCS-teknikens kostnadsbild. Pionjärer borde därför kunna få mer betalt för att täcka teknikutvecklingskostnader.

Men finns det avsättning för allt kol i jordbruket? Svensk skog växer med ca 8,3 miljoner m3 varje år men vi avverkar bara 5,3. Om vi antar att mellanskillnaden på ca 1 Megaton biomassa tillsammans med omställning av tidigare uttag på 1 Megaton kan generera 0,5 Megaton biokol så åtgår 50.000 ha åkermark som doseras med 10 ton kol/ha. Det finns ca 2,6 miljoner ha åkermark i Sverige så ca 2% skull behövas varje år. Kanske inte helt orimligt med påfyllning var femtioende år! Sveriges årliga fossila CO2 utsläpp är på ca 60 Megaton så biokolet skulle bara kompensera för 3% av utsläppen.  Ingen lösning för att bli fossilfria med andra ord. Här krävs storskalig CCS!

Publicerat i Biobränsle, Biokol, Energipolitik, Forskning o utveckling, Gengas, Koldioxidlagring | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Konvertera vedpannor till biokolaggregat!

Jag körde en ny sats träkol idag i min grovhuggna prototyp. Jag vägde upp ganska exakt 2 kg ved i hinken som sen blev 0,5 kg kol igen. Kol har dubbelt så högt energivärde per kg (8,3kWh/kg) som ved (4,2 kWh/kg). Man kan alltså säga att 50% av vedens energi förgasas och blir värme och 50% omvandlas till kol. Skulle man bygga om en vedpanna för att även producera kol skulle man med andra ord behöva elda dubbelt så mycket ved för att få ut samma värme.

Jag inbillar mig att det borde gå att bygga om befintliga pannor med nån slags förugn som man ställer framför pannan eller en insatsmodul. Veden förgasas men all gas utom den som behövs för att hålla pyrolysprocessen igång skickas in i pannan. Den som vill kan även avskilja tjära, terpentin och andra bio-oljor att sälja till fordonsbränsleraffinering. Kolla gärna Youtube-klippet från Costa Rica!

Antag att en storeldare förbrukar 20m3 ved om året för sitt värmebehov. Om hen vill producera kol måste vedmängden dubbblas till 40m3 vilket motsvarar ca 16 ton. Om utfallet är 25% blir det 4 ton träkol=14,4 ton CO2-kompensation.

Med tanke på att genomsnittssvensken belastar miljön med ca 6 ton CO2 skulle vedeldningen kompensera för nästan 2,5 personer. Inte så illa! Här finns stora möjligheter för landsbygdsbefolkningen att sälja något som stadens människor behöver: Klimatkompensering!

Alla biobränsleeldade närvärmecentraler på landsortsskolor och vårdcentraler borde konverteras till kombinat som även producerar träkol. Kol som sedan går tillbaka till det lokala jord- eller skogsbruket.

 

Publicerat i Biobränsle, Biokol, Energiproduktion, Forskning o utveckling, Gengas, Koldioxidlagring, Produktutveckling | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Eget försök att göra träkol!

130510 Träkolsaggregat test A 010Att googla på begreppet biochar och sen titta på youtube-klipp på all världens småskaliga projekt är oerhört inspirerande. Utifrån New England Biochars enkla prototyp för framställning av kol till jordförbättring har jag idag gjort ett eget försök som blev ganska lyckat. En gammal brandsprutehink, en färgburk och några korvburkar var det enda som behövdes. Efter knappt 40 minuters förbränning slocknade elden och när allt svalnat kunde jag plocka ut 0,5 kg prima träkol som jag använde för att grill blåmusslor till middagen!

Vill ni ser mer bilder från mitt experiment så länkar jag till mitt Facebook album.

Hör gärna av er om ni har gjort liknande tester eller har förslag på förbättringar!

Publicerat i Biokol, Forskning o utveckling, Gengas, Koldioxidlagring, Produktutveckling, Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Klimatkompensera med grilllkol!

Träkol

1 kg träkol motsvarar 3,6 kg koldioxid. Om kolet inte eldas upp utan grävs ner i marken har motsvarande mängd koldioxid lämnat kretsloppet för många tusen år.

Här kommer några konkreta räkneexempel:

Du handlar en matkasse av genomsnittligt innehåll. Klimatbelastningen är ca 20 kg CO2. Köp med 2 säckar grillkol och gräv ner i trädgårdslandet eller köp odlingskol och skänk till en lantbrukare.

Du bygger ett nytt småhus i trä. Klimatpåverkan för byggmaterial och transporter är i storleksordningen 5 ton CO2. Köp 10 m3 träkol för 15-20.000 kr och lägg som markisolering 10 cm tjockt runt huset och täck med matjord.

Du kör 1500 mil bil varje år och släpper ut ca 1,8 ton CO2. Köp 500 kg eller 3 storsäckar Terra Preta Stybb från Vindelkol och skänk till en lantbrukare. Kostar ca 4500:- (Att jämföra med 15.000:- som du lagt på bensinen)

Som genomsnittssvensk anses du skapa ca 6 ton CO2/år. För att fullt ut klimatkompensera för det skulle du behöva köpa 1,7 ton träkol för ca 20.000:-/år.

En familj på 5 personer skulle behöva lägga 100.000:-/år på klimatkompensering med kol om det kostar 12:-/kg. Kan nog vara lite tufft. Men om kolpriset sjunker ner mot 3 kr/kg vilket är helt realistiskt så är det bara 25.000:- och max 3-5% av hushållsinkomsten. Känns det som en rimlig uppoffring för att rädda jordklotet?

Vill du inte hantera kolet själv borde man skapa system där fattiga människor i andra länder kan tillverka kol i sina vedspisar och få pengar för det samtidigt som de förbättrar bördigheten i sitt småskaliga jordbruk med fukthållande och näringsfixerande kol i jorden.

Även svensk landsbygd kan få en ny näringsgren som ökar möjligheterna att leva på landet. Städerna köper kolning och deponering och både produktion och distribution av kol kan ske lokalt utan långväga transporter. Pengar rör sig från stad till land så att glesbygdsstöd kanske kan avvecklas. Vi får en levande landsbygd och mindre spänningar mellan stad och land!

Värmlandstrafik betalar 2,20kr/kg CO2 för att klimatkompensera delar av sin busstrafik. De låter företaget Birecro lagra koldioxid i sandstensformationer i USA. En spännande teknik men den skapar inte landsbygdsutveckling i Sverige eller tredje världen. Känns inte träkol som ett spännande alternativ med värdefulla kringeffekter för matförsörjning, återbeskogning, minskad ökenutbredning osv?

Publicerat i Biokol, Energipolitik, Gengas, Koldioxidlagring | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Lagra kol och skapa bördig jordbruksmark!

Jag har nosat vid detta ämne tidigare när jag skrivit om olika strategier för att föra bort kol från kretsloppet. Jag vidhåller min ståndpunkt att detta är den enda realistiska strategin för att komma tillrätta med de stigande CO2-halterna i atmosfären. Alltför mycket pekar på att mänskligheten inte kommer kunna avstå från att förbränna de fossila bränslen man kan utvinna. Då måste vi föra tillbaka kol i andra änden. Hittills har fokus legat på att samla in själva koldioxiden och pumpa ner den i berggrunden. Denna metod kräver storskaliga investeringar och en internationell infrastruktur.

Nu växer idéer om ett småskaligt alternativ fram som skulle kunna tillämpas av enskilda bönder och ge sysselsättning och förbättrade odlingsmöjligheter över hela jordklotet. Genom att låtta jordbruksrester, tång och skogshyggesrester genomgå en pyrolys kan man dels utvinna gengas och diverse biooljor för energiändamål men man får också ut rent kol som kan blandas in i de ytliga jordlagren där den bevaras utan att brytas ner på flera tusen år. Istället bidrar den till att binda näringsämnen bättre så att gödningsämnen inte lakas ut  och bidrar till övergödning av sjöar och hav. Precis som aktivt kol i ett filter fungerar kolet i marken som ett reningsverk där giftiga ämnen kan brytas ner av mikrober.

International Biochar Innitiative driver forskning och informationsspridning om detta mycket intressanta område. I figuren visas hur det biologiska kretsloppet kan gå från att i sitt naturliga tillstånd vara koldioxidneutralt till att minska de totala utsläppen med 50%. 25% genom att kol lagras i jorden, 25% genom att den gengas som bildas vid pyrolysen ersätter fossila bränslen för att få fram motsvarande mängd energi. Nature_diagram

Vad jag kunnat läsa mig till så är möjligheterna goda att metoden kan finansieras redan genom den ökade bördighet för jord- och skogsbruk som skapas. Genom återbeskogning av utarmad mark där ökenspridning hotar görs dubbla klimatvinster och även lokalklimatet förbättras om skogen kommer åter och skapar högre luftfuktighet och möjligheter till regn.

Indianerna i Brasilien har tillämpat metoden i tusentals år och skapat sk Terra Preta-jord som än idag är så bördig att den grävs upp och säljs som jord till krukväxter. Nedanstående bildpar visar skillnader i jordstruktur och bördighet.

terra-preta

Dr David Faulkner vid Climate Associates Ltd, UK har gjort en spännande presentation av biokolets möjligheter. Läs den!

För svenska förhållanden borde mobila pyrolysaggregat kunna vara gångbara. I framtiden ser vi kanske skördetröskor som omvandlar halmen till kolpulver och driver sig själva med gengas. Pulvret matas ner i marken på direkten.

I Australien är man redan igång med små mobila enheter som kan ta hand om t ex blast från majsfält. Mobil pyrolysenhet BiGchar unit

Jag får erkänna att jag inte är någon hobbyodlare men det verkar finnas mycket att läsa om alternativ odling där koltillsatser är en åtråvärd produkt med höga kilopriser så det borde finnas en marknad för nya företag utöver vinsterna för miljön. Black Earth verkar vara nyckelordet!

Ett annat ord som funkar som öppnare för vidare efterforskningar är Biochar. Finns ett nätverk i USA för detta och de visar att det kommersiella värdet för kolet som jordförbättring kan var upp till 500$/ton vilket är tiotals gånger mer än vad som motsvaras av en CO2-utsläppsrätt.

Publicerat i Biobränsle, Biogas, Biokol, Forskning o utveckling, Gengas, Koldioxidlagring, Produktutveckling, Uncategorized | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Ska vi tillåta fracking i Sverige?

Blowout vid borrning efter gas i USA.

Blowout vid borrning efter gas i USA.

Jag har tidigare skrivit om den extrema expansionen av naturgasutvinning i USA som pågått sen några år. Med borrtekniken fracking som spräcker upp oljeskifferberggrund kan sk okonventionell gas utvinnas. Det är lätt att lockas av lokalproducerad billig energi men det finns också betydande miljörisker. Förstört eller dränerat grundvatten, utsläpp av   diverse flyktiga kolväten med hög växthusfaktor i atmosfären. Nu vill det nystartade företaget Gripen Gas starta utvinning i Östergötland och på Öland. Markägare, kommun och länsstyrelse på Öland säger blankt nej till provborrning men de har inget att sätt mot Bergstaten som är den myndighet som bestämmer. Vilken inställning har ledande politiker till utvinning i Sverige? Skulle vi inte bli fossilfria?

Publicerat i Energipolitik, Fracking | Märkt , | 2 kommentarer

Konstgjord molekyl lagrar solvärme

En liten notis i Ny Teknik och några andra nyhetsbrev som detta från Chalmers
kan rymma en fantastisk potential. Kemisk lagring av värme över tid kan ge oss solvärme på vintern utan lagringsförluster. En konstgjord molekyl kan laddas med solljus och intar en konstellation med ett kemisk bundet energivärde som sen kan lagras över tid och frigöras när så önskas.

Publicerat i Energilagring, sässongslager, Solvärme, Värmelager | Märkt , | Lämna en kommentar

Naturgas från ”fracking” ställer hela energiomställningen på ända!

Detta är min hypotes: Världsmarknaden översvämmas nu av billig naturgas från sk ”fracking”. Priser på motsvarande 15 dollar/fat att jämföra med oljepriset på över 100 dollar/fat. Sjunkande elpriser kommer att knäcka omställningen till förnyelsebar el från sol och vind med konkursande vindparker och en grön industri som kollapsar. På kort sikt får industri och konsumenter billigare energi men vi köper bara max 20 år, sen är vi i samma fossilenergifälla igen men utan den uppbyggnad av alternativ som nu pågår. Enda hoppet blir   nästa generation kärnkraft med allt vad det innebär av säkerhetsrisker, maktkoncentration osv.

Senaste året har det varit en del nyheter kring den starka expansionen av inhemsk naturgasutvinning i USA. På mindre än tio år har man byggt upp en storskalig exploatering av gas från mäktiga skifferlager som finns i stora delar av USA. Genom att borra enorma mängder borrhål horisontellt i skifferlagret och sedan pumpa ner en vätska som trycksätts kan man spräcka berget så att gasen kan leta sig fram till borrhålen och samlas in.

Filmaren Josh Fox har visat utvinning inte är oproblematisk. Hans dokumumentär Gasland är en svidande vidräkning med industri och myndigheter som går hand i hand och fördärvar grundvatten och släpper ut gas till atmosfären. Se filmen!

Utvinningen har dock blivit så kommersiellt framgångsrik att den fått internationella gaspriser att fullständigt kollapsa och påverka den geopolitiska balansen. Ryska Gazprom går på knäna vilket påverkar hela det ryska samhället. USA räknar med att bli självförsörjande på energi inom 10-20 år enligt IEA.

För den som inte oroas av varningssignaler om miljöförstöring är det lätt att förblindas av skiffergasens fördelar. I USA ersätter den koleldning och minskar på så sätt CO2 utsläppen rejält. Faktum är att USA just nu i högre grad än Europa närmar sig klimatmålen vad gäller CO2 utsläpp. Man minskar också beroendet av många totalitära oljestater vilket kanske kan minska engagemanget i Mellanöstern på gott och ont.

Men problem uppstår om energin åter blir så billig att utvecklingen av fossilfria alternativ avstannar. Även incitamenten till energihushållning minskar och vi kan fortsätta med stora bilar och en slösande konsumtionskultur. Även om naturgasen bara ger 40% av CO2 utsläppen mot motsvarande kolkraft så är det fortfarande fossila utsläpp som höjer CO2-halten i atmosfären.

Utan en internationell koldioxidskatt kommer de fossilfria alternativen få det svårt. I dagens SvD berättas om hur världsledande vindkraftföretaget VESTAS och solcellstillverkaren REC helt förlorat sin lönsamhet och nu kämpar för sin överlevnad.

Det tycks som mänskligheten bestämt sig för att elda upp alla fossila bränslen. Om vi inte börjar samla in och lagra ner CO2 i berggrunden är vi dömda att få CO2-halter på 1000 ppm från dagens 390 ppm. Då är det dags att börja bygga vallar kring alla världsstäder vid havet!

Publicerat i Energipolitik, Energiproduktion, Koldioxidlagring, Solceller, Uncategorized, Vindkraft | Märkt , , | Lämna en kommentar